Ibland kan det vara nödvändigt att sätta in antibiotikabehandling. Tecken på det är exempelvis:
- kraftiga besvär
- feber över 38,3 °C
- tilltagande besvär under sjukdomsförloppet
- överhängande komplikationer som till exempel inflammation i ögonen eller hjärnan
- om det förekommer en kronisk inflammatorisk lungsjukdom (bronkialastma, KOL), nedsatt immunförsvar, en svår underliggande sjukdom eller vid särskilda riskfaktorer som diabetes mellitus.
Gå till läkaren i tid för att söka vård
Om du inte har blivit bättre genom egenvård efter två veckor bör du för säkerhets skull besöka en läkare. Om det gäller ett barn, om du är äldre eller om du har en sekundär sjukdom som astma eller diabetes ska du helst uppsöka läkare ännu tidigare. Då handlar det om att förhindra ett kroniskt förlopp, men även om att utreda möjliga orsaker som kan ligga bakom förkylningsinfektionen.
Kirurgi mot bihåleinflammation
I mycket sällsynta fall kan det även bli aktuellt med kirurgiska ingrepp vid en bihåleinflammation. Exempelvis när slemflödet hindras anatomiskt eller mekaniskt och läkemedelsbehandlingen är otillfredsställande. Det kan till exempel vara en sned nässkiljevägg, förstorade näsmusslor eller utbuktningar i slemhinnan (polyper). Men nyttan av en operation måste alltid noga övervägas.
Svåra komplikationer är ovanliga, men de kan dessvärre förekomma. Framför allt vid kronisk rinosinuit kan inflammationsprocessen i vissa fall sprida sig till ögonen eller hjärnan. Då kan det bli riktigt farligt! Låt det aldrig gå så långt, utan uppsök i stället läkarvård i god tid.