Kronisk bihåleinflammation (sinuit)
Kroniskt täppt näsa – vad kan ligga bakom?
Om näsan är täppt hela tiden beror det oftast på en kronisk inflammation i näsans slemhinnor. Orsaken kan vara en akut bihåleinflammation (sinuit) som inte har läkt. I så fall kan inflammationsprocessen bita sig fast i bihålorna och bilda en reservoar för nya omgångar av rinnsnuva (rinit).
Över tid är det inte ovanligt att det uppkommer ökad vävnadsbildning (hyperplasi) och då kan sinuiten uppstå oberoende av den ursprungliga infektionen.
Svullna slemhinnor i näsan förekommer inte bara vid en viral (förkylning) eller en bakteriell infektion, utan även vid allergier (allergisk rinit) eller vid en störning i näsmusslornas svullnadsmekanism (vasomotorisk rinit). Andra faktorer som kan påverka andningen och bidra till nästäppa är förändringar i näsans inre (t.ex. sned nässkiljevägg, följder efter en olycka) eller hinder (t.ex. polyper, främmande föremål).
Torr luft, rök, damm, olika gifter eller andra irriterande ämnen tenderar också att bidra till en kronisk nästäppa. Och inte minst en regelbunden användning av avsvällande näsdroppar.
I sällsynta fall kan svåra sjukdomar ligga bakom den ihållande rinnsnuvan. Därför är det alltid lämpligt att uppsöka läkare om man misstänker att man har en kronisk bihåleinflammation.
Experterna talar om en ”kronisk” rinnsnuva först när den förekommer oftare än fyra gånger per år eller pågår längre än tolv veckor, utan att symtomen klingar av däremellan.
Närmare bestämt talar de då om en kronisk rinosinuit, alltså en fortsatt inflammation i näsans slemhinnor och i de berörda bihålorna. Uppskattningsvis drabbar detta cirka 5 % av befolkningen.
En kronisk bihåleinflammation förekommer oftast i käkhålorna och silbenscellerna. Pann- och kilbenshålorna drabbas mer sällan.
Att skilja på en akut och kronisk bihåleinflammation är viktigt, men ofta svårt. Problemet är att den akuta inflammationsprocessen kan pågå längre än vad man tror. Eller återkomma, vilket kan ge intrycket av en ”ständig” rinnsnuva. Faktum är att en akut rinnsnuva kan pågå i flera veckor.
Dessutom är symtomen i båda fallen ganska lika: begränsad näsandning, ökad slemproduktion, tryckande ansiktssmärta och huvudvärk som tilltar vid framåtböjning samt nedsatt luktsinne. Oftast är symtomen inte lika uttalade och därför svårare att känna igen vid en kronisk bihåleinflammation.
Symtombördan är relativt hög. Den pyrande inflammationsprocessen är ansträngande och de ihållande symtomen är irriterande. En ständig matthetskänsla kan försämra allmäntillståndet och sjukdomen utgör en potentiell risk.
Det massproducerade slemmet i svalget kan rinna ner mot de nedre luftvägarna, vilket kallas för postnasalt droppsyndrom. Om inflammationsprodukterna från bihålorna utlöser akut bronkit i de nedre luftvägarna talar man om sinobronkiellt syndrom. Andra riskområden dit sinuiten kan spridas är framför allt ögonen, hjärnan och skelettet.
Omvänt måste man kartlägga potentiella underliggande sjukdomar när en kronisk bihåleinflammation inte läker eller återkommer (recidiverar) trots behandling. En tandrotsinflammation i överkäken är bara ett av många olika exempel.
Till skillnad från en akut sjukdom kan man tyvärr inte räkna med en snabb läkningsprocess vid en kronisk bihåleinflammation.
Den utlösande faktorn avgör vilken behandling som är lämplig och därför är det viktigt att den fastställs.
Eventuellt kan en operation bli aktuell för att råda bot på de ihållande besvären. En bihålepunktering för att suga ut slemmet är ett ganska litet ingrepp. Vid större kirurgiska ingrepp tas sjuka slemhinneområden bort samtidigt som anatomiskt trånga passager åtgärdas. Ett sådant ingrepp sker i regel med ett endoskop via näsborren och med allmän narkos.
För att reningsfunktionen ska kunna fungera, producerar olika celler i slemhinnan ett så kallat luftvägssekret som består av två skikt. Ett lättflytande sekret omger slemhinnecellernas flimmerhår, så kallade cilier. Ovanpå det lättflytande sekretet finns ett trögflytande slemskikt där smuts, damm och smittämnen fastnar.
I det flytande slemskiktet slår cilierna rytmiska slag som transporterar bort slemmet, tillsammans med den smuts och de dammpartiklar eller smittämnen som fångats i det, i riktning mot svalget, där slemmet antingen hostas ut eller sväljs. Denna naturliga självreningsmekanism kallas för mukociliär rening och ser till att skydda det mänskliga systemet från infektioner.
Om slemhinnan blir inflammerad produceras extra segt slem, vilket leder till att flimmerhårens aktivitet avtar och att den mukociliära reningen stannar upp. Snoret transporteras inte längre bort, utan ackumuleras i stället. Man talar då om en ”täppt näsa” eller om ”slem i luftvägarna”. De trånga förbindelserna mellan näshålan och bihålorna kan täppas igen. En obehaglig, tryckande smärta i pannområdet (tryckande huvudvärk) eller i käkområdet uppstår.
Oavsett vilket behöver din kropp hjälp med att påskynda läkningsprocessen. En form av egenbehandling.
- Lindra besvär: Besvären kan periodvis vara väldigt kraftiga och smärtsamma, och på grund av nästäppan och den tryckande huvudvärken kan ytterligare bekymmer tillkomma, i form av sömnsvårigheter till exempel, vilket kan leda till andra problem.
- Undvika att sjukdomen blir ihållande (kronisk rinosinuit): Den största risken med en otillräcklig behandling är att sjukdomen blir kronisk, det vill säga att den akuta bihåleinflammationen övergår till att bli en ihållande nästäppa och inflammerad slemhinna i näsan.
- Undvika komplikationer: En sällsynt men farlig komplikation är att sjukdomen sprider sig till närliggande områden (t.ex. ögonen eller hjärnan).
Det främsta målet med behandlingen måste vara att minska inflammationen och göra det lättare för slemmet i näsan och bihålorna att rinna ut.
Akut bihåleinflammation kan övergå till kronisk – därför bör behandling sättas in!
Vid bihåleinflammation är det viktigt att kunna skilja på den akuta kortvariga sjukdomen och den långvariga, kroniska sjukdomen. Även en akut rinosinuit kan utvecklas till en kronisk rinosinuit.
Fler akuta bihåleinflammationer efter varandra är ofta en utlösande faktor för att den akuta varianten ska övergå till att bli kronisk. Vid en akut bihåleinflammation klingar besvären (med lämplig behandling) av efter en till två veckor. När det gäller den kroniska varianten däremot, kan en sinuit vara i flera månader.
Förutom att besvären och risken för komplikationer håller i sig under en längre tid, försvåras även möjligheterna för läkning och behandling. Därför måste du aktivt bekämpa infektionen i dina bihålor så snart som möjligt, för att undvika att den stannar kvar en längre tid (kronifiering).
Viktigt: ett hälsofrämjande beteende
Allmänna åtgärder som kan stärka kroppens naturliga försvar spelar naturligtvis en stor roll.
Drick vatten
Här står vätskeintaget högst upp på listan. Drick rikligt, minst två liter per dag.
Vila mycket
Unna dig dessutom tillräckligt med vila och framför allt sömn. Minska stressnivån på jobbet och ta regelbundna pauser.
Ingen nikotin och alkohol
Och ytterligare ett viktigt tips – avstå gärna från nikotin och alkohol.
Alternativa behandlingar för bihåleinflammation
Det finns flera andra behandlingsmedel som kan användas vid bihåleinflammation. Det är dock inte säkert att de behandlar symtomen eller förkortar sjukdomens varaktighet och därför kan de vara mer eller mindre lämpliga att använda beroende på hur just din situation ser ut.
Saltlösning och inhalation av ånga: Saltlösning finns som färdigberedda nässprayer som används för att rengöra näsan eller som huskurer genom inhalation av ånga. Dessa används även ofta tillsammans med kamomill, pepparmint eller eukalyptusolja och kan ha en lugnande effekt.
Avsvällande nässprayer och näsdroppar: De kan ge snabb lindring under en kort period och verkar genom att dra ihop blodkärlen. Det är viktigt att komma ihåg att använda dessa läkemedel med måtta eftersom de annars kan ha en skadlig effekt på näsans slemhinna vid långvarig användning.
Nässprayer som innehåller kortison: Dessa kan lindra sinuitbesvären för vissa patienter.
"Avsvällande nässprayer och näsdroppar kan ge snabb lindring under en kort period och verkar genom att dra ihop blodkärlen. Det är viktigt att komma ihåg att använda dessa läkemedel med måtta eftersom de annars kan ha en skadlig effekt på näsans slemhinna vid långvarig användning".