Riskfaktorer
Den akuta rinnsnuvan – en klassiker vid förkylning
Alla har vi våra egna erfarenheter av förkylningssymtom. Ibland kommer de flera gånger under året som en förkylning med rinnande näsa. Det behöver inte betyda att immunförsvaret har blivit försvagat. Det finns trots allt ett stort antal förkylningsvirus och koppen kan inte bygga upp någon generell immunitet mot alla dessa olika förkylningsinfektioner.
Den klassiska förkylningssnuvans förlopp kan delas in i flera olika faser:
Först kliar det i näsan: Det kliar och svider i det torra nässvalget. Dessutom sätter nysningarna igång. Frossa och en sjukdomskänsla räknas också till de typiska inledande symtomen.
Sedan rinner det: Förkylningsinfektionen har utlöst en inflammation i näsans slemhinnor. Då ökar produktionen av slem och slemhinnorna i näsan sväller. Vätskan som rinner från näsan har inledningsvis en vattnig karaktär.
En obehaglig bieffekt: Om man snyter sig ofta irriterar det huden på näsvingarna, som blir röd och svider. Även den allmänna sjukdomskänslan tilltar.
Därefter blir du täppt: Inflammationen sprider sig ytterligare. Snoret blir ännu mer trögflytande och börjar anta en grön-gul färg längre fram i förloppet. Det sega slemmet och den kraftiga svullnaden i slemhinnorna försvårar andningen genom den alltmer täppta näsan. Lukten och smaken påverkas av detta, och likaså sömnen.
Efter ungefär en vecka brukar man kunna se en förbättring och förkylningen klingar av. Vid en okomplicerad luftvägsinfektion – det vi till vardags gärna kallar för förkylning eller influensa – tillkommer även andra symtom som exempelvis huvudvärk, smärta från bihålorna, utmattning, trötthet, halsont, hosta och ibland även feber.
- I övrigt: Ett missfärgat snor är inte ett säkert tecken på en bakteriell infektion, som man vanligtvis tror. Snorets missfärgning kommer från immuncellerna, frånstötta slemhinneceller och dödade viruspartiklar eller deras nedbrytningsprodukter. Färgen beror på infektionens förlopp och blandningen av dessa komponenter.
Riskfaktorer och andra orsaker till bihålehåleinflammation
Smittkällan, oftast ett virus, och själva orsaken till bihåleinflammationen, kan nå bihålorna via näsan exempelvis när man badar. Ibland kan boven ta sig in via tandområdet i överkäken, exempelvis genom varbildning vid en rotspets eller när det uppstår en förbindelse (fistelgång) mellan munhålan och käkhålan efter en tandutdragning.
Andra saker som kan göra det lättare för en bihåleinflammation att uppstå är:
- Ett nedsatt immunförsvar
- Förskjutna bihåleöppningar
- En skev nässkiljevägg
- Förstorade näsmusslor
- Trånga bihålegångar
Utöver smittämnen som virus, bakterier och svampar kan även allergier, näspolyper, intolerans mot smärtstillande läkemedel och andra sällsynta orsaker utlösa en bihåleinflammation. Men det händer bara i undantagsfall.
Det är värt att notera att även läkemedel för behandling av nästäppa kan bli ett problem. Det är inte ovanligt att långvarig användning av avsvällande nässprayer eller näsdroppar leder till en reaktiv svullnad i slemhinnorna, vilket då förvärrar situationen i stället för att lindra.
En enkel rinnsnuva kan snabbt leda till en bihåleinflammation (sinuit eller rinosinuit)
Oavsett om rinnsnuvan är infektiös eller inte bör du försöka undvika riskfaktorer som kan leda till utbrott, som exempelvis stress, kyla, sömnbrist, näringsbrist eller retande ämnen (exempelvis tobaksrök). När förkylningen redan är ett faktum bör du hjälpa din kropp att göra sig av med den så snart som möjligt. På så sätt kan du minska risken för att rinnsnuvan leder till ytterligare problem, som till exempel en bihåleinflammation.
Av den anledningen kan det löna sig att ta tag i problemet tidigt.
Rinnsnuva och rinosinuit
Oftast utlöses rinnsnuvan (rinit) av en viral infektion. Och normalt sett försvinner den inom 5–10 dagar av sig själv.
Näsan kan ibland vara täppt under en längre period. Två veckor är inte något att oroa sig över. Hos barn, med sitt outvecklade immunförsvar, kan pågående återinfektioner dessutom framstå som en ”konstant rinnsnuva”.
Det är en helt annan sak när näsan är konstant täppt. Håller besvären i sig över tre månader talar läkarna om en kronisk bihåleinflammation (kronisk sinuit eller rinosinuit). Den kräver en annan diagnos- och behandlingsmetod än den akuta varianten.
Bihåleinflammation – när tryckande huvudvärk tillkommer
Den akuta förkylningen går alltså över efter en eller två veckor, normalt sett. Men tittar man lite närmare på saken kan man se att det oftast inte enbart handlar om rinit, utan om rinosinuit – även känt som bihåleinflammation. Detta beror på att slemhinnorna i näshålan och bihålorna tillsammans bildar en funktionell enhet. I en vetenskaplig studie har det visat sig att det är vanligt att båda förekommer samtidigt.¹
Inte alltid en ofarlig infektion som ligger bakom
Vid ett snabbt sjukdomsförlopp med hög feber, svår huvud- och ledvärk samt halsont, en rinnande näsa och vattniga ögon kan det däremot handla om en riktig influensa. Den utlöses av influensavirus och har oftast ett mycket svårare förlopp än en förkylning.
Därmed kommer vi in på ytterligare en viktig punkt. Rinnsnuva kan förekomma i samband med olika sjukdomar. Visserligen är viruset den vanligaste anledningen till en rinnsnuva, men det är inte den enda. Allergier, som exempelvis hösnuva, och i sällsynta fall kan även kärlsjukdomar, ökad vävnadsbildning, hormoner eller gener vara utlösande faktorer.
¹Gwaltney et al. (1994), Computed Tomography of the common cold
Sinuxol löser huvudproblemen vid bihåleinflammation
Sinuxol är ett växtbaserat läkemedel för behandling av bihåleinflammation med snuva. Det kan användas av vuxna från 18 år och innehåller en unik kombination av fem olika medicinalväxter. Sinuxol är dragerade tabletter, som gör de lätta att svälja. Sinuxol lindrar symtomen två dagar tidigare än utan behandling.
Läs bipacksedeln noga. Rekommenderas inte vid graviditet och amning samt vid magsår. Rådgör med din läkare om symtomen kvarstår efter 7-14 dagar.